Seniorverksamhetens påverkan av ungdomsverksamheten del 4!

Det råder ingen direkt lagidrottsfeber i Enköping längre gällande representationslagen i trakten med vikande publikintresse, resultaten uteblir och hur påverkar det ungdomsverksamheten eller kan man verkligen koppla ihop det?

Det råder ingen tvekan om att det i nuläget är magert med lagidrottsframgångar i trakten på hög nivå. Klart att det finns undantag, men i de flesta fall handlar det om individuella framgångar inom lagidrotten ex: Jonathan Berggren (Hockey), Beata Olsson (fotboll) mfl. Men dem flesta är inte kvar i trakten?!

Det har ju under olika säsonger varit väldigt mycket framgångar för de olika lagidrotterna som SM Guld med Rugbyn, Allsvenskt kvalspel för handbollen, Allsvenskan för fotbollen mm… Hur hänger det här ihop, tänker jag?

Hur väljer man inriktning på sin verksamhet för att nå framgångar i form av tex spel i högre divisioner? Påverkan av A-lagsverksamheten och ungdomsverksamheten, hur ser den ut i verkligheten? Kan man ”bara” satsa på ungdomsverksamheten och nå framgångar med A-lagsverksamheten eller skall man satsa på både och? Vad får det ena eller det andra för konsekvenser? Ja, det är en djuuuup frågeställning, men jäkligt intressant tänker jag.

Vi på lokalsport gjorde så att vi tog kontakt med tränare, ledare och styrelsefolk i dem olika sporterna för att söka svar. Dem som är med och deltar i artikeln har spelat, varit & är tränare, är med i styrelsen, är ungdomsansvarig sportchef, sportchef, gjort resan från botten till toppen.

I dag kör vi del 4 med Innebandy.

Enköpings IBK med Kaj Söder.

Hur ser du på dagens representations lag i trakten gällande Innebandy i förhållande till vad det borde vara?

– Jag kan för lite om de andra föreningarna, men EIBK kan jag. Med tanke på att Enköping inte är så stort så är det svårt att vänta sig att vi ska kunna ha innebandylag på elitnivå (SSL). Med rätt satsningar tror jag ändå att det skulle vara möjligt att på sikt ha ett damlag i Allsvenskan, kanske även på herrsidan.

En svårighet för att lyckas är att det är svårt att värva spelare från andra orter. I både Västerås och Uppsala finns flera bra klubbar så därifrån är det svårt att rekrytera etablerade spelare. Den framkomliga vägen är då att ta hand om de duktiga ungdomar som finns och bygga ett lag på i stort sett bara egna produkter. Vilket är möjligt om man arbetar på rätt sätt och långsiktigt. Då krävs bredd och kvalitet i ungdomslagen.

Varför är det så tror du?

– Idag är det en bit kvar till de högre serierna för representationslagen. Dels beror det på ett för litet underlag av unga spelare och till viss del bristande kvalitet, samt svårt att göra övergång från ungdoms-/juniorspel till seniorspel. Duktiga, välutbildade ledare är en framgångsfaktor. Att kunna motivera spelare att fortsätta när de kommer upp i åldrarna är en annan. Jag vet inte säkert, men anar att vi tappar en del spelare på vägen, i alla fall på flicksidan.

Kan man få till en förändring och hur i sådant fall?

– EIBK har rätt inställning. Där har föreningen börjat med det viktigaste och arbetar långsiktigt: värdegrundsarbete och att satsa på att skapa en bred ungdomsverksamhet. Sedan gäller det at jobba med kvaliteten i träningarna för att spelarna ska tycka det är roligt och utvecklas, till exempel genom duktiga, utbildade ledare. Jag tror på att ha egna produkter i seniorsammanhang. Att värva ihop ett bra seniorlag är alldeles för kortsiktigt tänk.

Kan en satsning på ett A-lag få positiva konsekvenser för ungdomsverksamheten och vad ser du för risker, om det finns några?

– Bra seniorlag är viktigt för ungdomslagen, något att sikta på och se upp till. Klart att det finns risker. En stor risk är det klassiska – tidig utslagning. Att vi satsat på talangerna och ”elitsatsar” för tidigt, vilket gör att många (som säkert kunnat bli bra seniorspelare) lägger av. Det går att undvika detta bl.a. genom bra samarbeten mellan seniorlag och ungdomslag och duktiga ledare som tar ansvar. Det är alltid de vuxna som har ansvaret för en spelares träning och utveckling – vi ska aldrig överlåta det till ungdomen själva.

Hur får vi fram fler egna produkter som vill och kan bidra till bättre resultat och spel i högre divisioner, eller är det oviktigt för att få en fungerade A-lagsverksamhet och ungdomsförening?

– Det är jätteviktigt. Ovan har jag beskrivit en del sätt att agera för att det ska bli framgångsrikt. Övrigt som är viktigt:

– Tydliga mål för verksamheten

– Utvärdera och följ upp målen

– Följ upp varje individs utveckling

– Skapa samsyn mellan ledare, styrelse och de olika lagen inom föreningen

– Kvalitet i träning. I innebandyns fall så tror jag det finns mycket att göra i både förbättra utbildningen för spelarna, men också att ungdomslag behöver träna mer om de ska klara övergången till seniorspel.

– Med EIBK.s damer tycker jag att vi har visat att det finns ungdomsverksamhet som är bra, även om den kan bli bättre, men vi har flera unga spelare som tagit steget till seniormatcher och klarat det bra: till exempel Thilda Olsson, Julia Brundell, Isabelle Synnerlöv, avslutar Kaj.

Lokomotiv Grillby IBK med Anders Iggström.

Hur ser du på dagens representations lag i trakten gällande Innebandy i förhållande till vad det borde vara?

– Enköping hade ju Munkarna som spelade i Div.1 och borde även idag kunna ha ett lag som spelar i div.1. Innebandy är ju en av de stora sporterna i Sverige och Enköping är ju inget undantag. Enköpings IBK tog sig till tvåan och gjorde en hygglig första säsong, men blev ett stryklag säsong 2. Det hade behövts värvats en duktig coach och ett par killar till laget för att hålla sig kvar.

Varför är det så tror du?

– Jag tror att man i Uppsala är man mer benägen att gå till en klubb som satsar än hemma i Enköping. Rivaliteten verkar vara för stor för att man inte ska byta klubb. Det är dessutom svårt att värva från lag utanför Uppland då det finns så mycket lag runt om. Det krävs ett kontrakt som ger lite pengar för resa och kanske klubbor och skor. För det så krävs sponsorer som kliver in och täcker upp.

Kan man få till en förändring och hur i sådant fall?

– Hade man kunnat starta en alliansförening där man satsar på en 20 man stark trupp som får utvecklas med understöd från alla föreningar så hade det varit en bra variant. Samtidigt så kommer vi då till frågorna om vem som står för kostnaderna. Få in 20 företag som sponsrar 25 000/ år under en tvåårsperiod. Då ska det täcka för alla avgifter, tränare, träningstider, resor, matchställ, domare etc. Önskescenario…

Kan en satsning på ett A-lag få positiva konsekvenser för ungdomsverksamheten och vad ser du för risker, om det finns några?

– Man måste satsa på ett A-lag. Finns inget A-lag så finns det inget att sträva efter. Man spelar på kul fram till 12-13 år, men sen börjar man titta uppåt. Vid 14-15 års ålder så finns det ju killar/ tjejer som börjar mogna för att träna med seniorerna. Även i individualistsporter så finns det yngre förmågor som behöver en äldre träningsgrupp för att kunna utvecklas.

Hur får vi fram fler egna produkter sin vill och kan bidra till bättre resultat och spel i högre divisioner, eller är det oviktigt för att få en fungerade A-lagsverksamhet och ungdomsförening?

– Vi har ju bara ett A-lag för tillfället, men vi har även en del knattebandy som är poppis. Tyvärr fick vi lägga ned damsatsningen pga för lite spelare. Det största problemet tror jag att få hjälp med ungdomstränare. Man måste få in fler föräldrar som tar den biten tills ungdomarna knackar på dörren till A-lagen. Många föräldrar ser sporten som en avlämningsstation för barnen och så kan man åka hem och göra sitt. Kunde det finnas fler engagerade föräldrar, fler Benke Lund, så skulle vi få en blomstrande verksamhet. Vi krigar idag inte bara mot andra sporter och studier. Det är även dataspel som tar många ungdomar idag. Får man en motgång på planen så är det lätt att gå och sätta sig framför datorn. Man är inte villig att göra jobbet för att färga i ett a-lag. Det märkte jag av redan för 15 år sedan.

– Kan vi få bort rivaliteten så tror jag att ett lag som spelar högre i divisionerna kan vara ett bra alternativ att landa i utan att det då finns en fungerande ungdomsverksamhet, avslutar Anders.

Läs del 1 här >>>
Läs del 2 här >>>
Läs del 3 här >>>

Del 5 imorgon fredag.

 

One Response to Seniorverksamhetens påverkan av ungdomsverksamheten del 4!

Lämna ett svar